Hur gör man sprit?
Visste du att det ligger både vetenskap, hantverk och en hel del tålamod bakom varje droppe sprit? Följ med bakom kulisserna och lär dig om hur tillverkningen faktiskt går till – från råvara till färdig dryck. Häng med på en resa fylld av jäst, destillering och några riktigt intressanta detaljer!
1.Fermentering
För att skapa alkohol krävs fermentering, denna process omvandlar socker till alkohol med hjälp av jäst. Jäst är en levande organism som vid fermenteringen livnär sig på sockret. En biprodukt av detta är tillsammans med koldioxid just alkohol. Fermentering kan ske överallt i naturen där det finns socker och behöver inte startas av människan. Det kan förekomma i ett falläpple som med hjälp av vildjäst fermenterar och alkohol uppstår.
Men när vi människor gör alkohol är det oftast inte vildjäst vi använder, istället använder man specifika jäststammar som har odlats fram för önskvärda egenskaper. Inom ölbryggning märks detta tydligt då en av de vanligaste jäststammarna tidigare kallades S. carlsbergensis, efter Carlsberg som först renodlade den.
2.Destillering
Genom fermentering kan vi göra olika alkoholhaltiga drycker som cider, öl och vin. Men det är genom destillering vi koncentrerar drycken och skapar sprit. Slarvigt uttryckt, för det man egentligen gör är att separera alkoholen i drycken från de andra vätskorna. I en panna kokas den alkoholhaltiga drycken till en viss temperatur. Eftersom alkoholens kokpunkt är lägre än vatten kan man skapa en gas/ånga av koncentrerad alkohol. Denna kyls sedan ner och återgår till vätskeform, ut kommer sprit. Man destillerar vin för att göra cognac, cider för calvados och en ölliknande så kallad “mash” för att göra whisky.
Olika traditioner gör detta på olika sätt, vid destillering av cognac används en specifik typ av s.k enkelpanna. En annan typ av enkelpanna används också vid destillering av skotsk whisky. Dessa typer av pannor destillerar inte spriten till den grad man slutligen vill uppnå. Därför destillerar man den redan destillerade spriten en gång till(dubbeldestillering) och uppnår en högre alkoholhalt. För cognac och skotsk whisky är detta runt 70% och armagnac 52-72%.
.
3. Ekfatslagring
Lagring på ekfat är synonymt med vin och många sorters starksprit. Vad är det då ekfatet bidrar med som är så åtråvärt i en spritdryck?
När spriten ligger i ekfatet tar den åt sig smak ur eken, vanliga smaker är vanilj och olika kryddor som t.ex kryddnejlika. Något som också finns i ek är tanniner, dessa kan ge spriten en viss strävhet. När man förbereder ekfaten för lagring av sprit grillar eller rostar man dem på insidan, det görs ofta olika hårt beroende på vilken typ av sprit man vill göra. Fördelen med detta är att det skapar ett lager av kol på insidan av fatet. Spriten kommer sedan passera genom detta lagret av kol under tiden på fatet. När detta sker filtreras vissa kongener ut ur spriten vilket har effekten att den blir rundare och mindre skarp.
Även om ekfaten är täta för vätska gäller inte detsamma för olika gaser, detta innebär att vissa ämnen kommer passera in och andra ut ur fatet. Detta gör att både alkohol och vatten kontinuerligt avdunstar från fatet. Denna förlust kallas för “änglarnas andel” men bidrar också till att koncentrera drycken. Eftersom gaser kan passera in i fatet uppstår en annan effekt: oxidering. Detta är normalt inte åtråvärt men långsamt och kontrollerat behöver det inte vara ett problem. Det bidrar då istället med utveckling av smak och färg.
3 snabba fakta om sprittillverkning
Det hänger på jästen
De starkaste icke fortifierade vinerna har en alkoholhalt på runt 15-16%. Detta beror på att jästen dör när vinet blir starkare än så.
Föroreningar ger smak
Sprit som vodka destilleras till en hög alkoholhalt för att ge en ren neutral produkt. Whisky och brandy till en lägre alkoholhalt eftersom det medför mer smak från råvaran.
Goda fat är dyra
Faten som används till att lagra sprit kan kosta allt från flera hundra till flera tusen dollar.